Uppdaterad 130812

 

9/2 2000 -- 1/7 2013

 

Acke en vinterdag i nov -07

 

 
 

VÅR ÄLSKADE ACKE HAR LÄMNAT OSS I STOR SORG

Acke var en av tre hanar i vår allra första egenuppfödda kull.
Han föddes stor och kraftig och var störst av hanarna. Han blev snabbt en favorit, inte bara av oss själva utan hos alla som kom och tittade på valparna. Vi skulle bara behålla en tik men vi kunde inte skiljas från Acke utan han fick också stanna.

Han blev snabbt en favorit hos alla och med sitt trevliga sätt och gulliga uppsyn charmade han alla i sin närhet. Han älskade utställning och vann många gånger som valp.

Som vuxen tog han sina tre cert, det första som precis fyllda två år och det sista som precis fyllda tre år. För att bli champion då krävdes också en jaktmerit och vi började träna jakt.

Han älskade att vara i skogen och träna och även där funkade det fint och han gjorde allt han skulle på träningen. Han startades även på några prov, tyvärr hamnade han sent i startfältet och höll därför inte genom hela proven då han suttit och hört alla hundar som jobbat hela dagen.

Det blev ändrade regler och det blev delade championat, fr.o.m. 1/7 2003 kunde man få championat utan jaktmeriter. Vi anmälde Acke den 5/7 2003 och vi tror att han blev den första i Sverige att bli SE U(u)CH, det räckte med ett CK om hunden tidigare hade 3 cert, han fick sitt CK kl. 09.35 den dagen och kunde då titulera sig Svensk Utställningschampion.

Vi fortsatte träna jakt och började även med viltspår som han visade sig ha en stor kärlek till, han blev snabbt SE VCH.

Från 2009 till hösten 2012 bodde han hos Fredrik och Linda och när Isabell föddes i februari 2011 blev han snabbt en gullig "storebror" till henne. De följdes åt hela tiden. När så Oscar föddes blev det nog lite för mycket för Acke så han flyttade tillbaka hem till oss.

Isabell såg honom jämt som sin hund, MIN ACKE, sa hon hela tiden och vi tror att han skulle sagt MIN ISABELL om han kunnat tala.

Han älskade att springa i skogen och var med alla in i det sista.

ACKE, vi saknar dig oerhört mycket, du var vår härliga, gosiga nallebjörn och
vi hoppas att du har det bra.
Isabell säger alltid: MIN ACKE I HIMLEN
och vi vet att du nu är där med dina kompisar och leker för fullt.

MÅNGA PUSSAR

MATTE, HUSSE, LILLHUSSE FREDRIK, LINDA, ISABELL och OSCAR


 

 

3/4 1996 -- 30/1 2012

 

 
 

VÅR ALLRA KÄRASTE LINUS HAR LÄMNAT OSS

Linus kom till oss av en tillfällighet, vi hade inte alls tänkt oss att ha 2 hundar
men så kom den lilla ull-bollen in i vårt liv sommaren 1996.
Han charmade alla direkt och såg till att bli en medelpunkt i alla sällskap.

Hans första utställning gjorde succé då han kom på att han kunde slänga sig på rygg mitt i ringen och då fick hela publikens skrattsalva att explodera, den utställningen och några efterföljande var inte lika kul för matte.

Han älskade utställningar, han fick då chansen att visa upp sig och såg noga till att alla tittade på just honom. Matte hade inte så stor tilltro till att det skulle gå hela vägen men det visade han att det skulle det visst. Han tog sina tre cert och när det nya championatet kom 2003 så tog han ett ck och så fick han titeln. Han sprang också till sig några vinster på Open Show, för just springa det kunde han eller flyta fram kanske man ska säga.

Vi tränade en del jakt tillsammans också och han var exemplarisk på alla träningar men tyvärr så spelade han mig alltid ett spratt på proven och hittade på den ena tokigheten efter den andra, åter igen fick publiken sig ett gott skratt.

Viltspår kom vi på att prova på när han var 8 år gammal
men det galant och han fick även där ditt championat.

När vi fick barnbarn var han den förste att ta hand om henne, han älskade när hon låg mot hans mage och sov och när hon sen kom och lade sitt huvud mot hans.

Ja Linus han var en alldeles speciell hund med en stor portion av utstrålning och alla som träffade honom älskade honom. Han var en stabil och trevlig hund från det att han föddes till det att han gick bort nästan 16 år gammal, han var frisk hela sitt liv, tyvärr fick han bara 3 valpkullar efter sig men de är lika stabila och trevliga som honom själv.

Vi har naturligtvis förberett oss på att den här dan skulle komma, i många år nu, men det är lika svårt när den väl kommer, han var en väldigt speciell hund för oss med stor personlighet.

LINUS, du har lämnat ett mycket stort tomrum efter dig och
vi saknar dig oerhört mycket.

PUSS PUSS

MATTE, HUSSE, LILLHUSSE FREDRIK, LINDA OCH ISABELL


 

 

26/6 1995 -- 8/4 2009

 

 
 

VÅR KÄRA DENNIS HAR HASTIGT LÄMNAT OSS

En solig dag i juli 1995 fick äntligen Åke sin vilja igenom, vi åkte och tittade på goldenvalpar.
När vi kom till Agneta och Bengt Danielsson på Alnö i Sundsvall var valparna 5 veckor gamla. De hade en hanvalp otingad men vi skulle bara titta......

När vi väl hade sett dem så var det naturligtvis kört, vi bestämde oss och blev godkända ägare till en hanvalp. I augusti hämtade vi honom, sen den dan förändrades vårt liv.

Dennis kom in och charmade omkull oss och alla vi känner t.o.m. mormor som är hundrädd kunde till slut inte motstå denna underbara lilla kille.

Han ständiga följeslagare från första stund och sedan genom hela hans liv var Fredrik. Fredrik var 8 år när Dennis kom och de växte tajta upp tillsammans, spelade fotboll, simmade, sprang i skogen och lekte och sov tillsammans.

Dennis gjorde debut i utställningsringen, efter tjat från "gammelhusse", och blev då BIM-valp. Matte, som är tävlingsmänniska, kunde naturligtvis inte motstå att prova igen. Det fortsatte att gå bra men tyvärr försvann Dennis ena testikel och utställningskarriären avslutades.
Men Dennis har genom hela livet följt med på GRK´s Open Shows och han har njutit av varenda sekund i utställningsringen. Med sina rörelser och sin utstrålning har han charmat både domare och publik vart han än varit.

Han fick en bror o kompis när han var 9 månader, Linus, och de har varit nära kompisar hela tiden. När hundskaran växt har Dennis hela tiden varit med och mottagit nya hundar med ett stort leende.

Han har inte varit sjuk en dag i sitt liv. När han blev 12 år började han bli lite stel i höfterna men fick då tabletter och då blev det bättre. Han har varit rörlig och sprungit omkring ända till slutet.

Den 8 april 2009 blev han plötsligt trött och ville inte kliva upp, vi tog honom till veterinären och det visade sig att han hade en tumör i magen som spruckit. Matte som var på väg på en resa vände kvikt och for hem. Dennis fick insomna tillsammans med dem han älskade mest. Lillhusse, Matte, Husse och Lillhusses flickvän, bollen o gisörat var också med.

TACK FÖR ALLT DU GETT OSS, VI ÄLSKAR DIG SÅ OCH KOMMER ALDRIG ATT GLÖMMA DIG

MÅNGA KRAMAR OCH PUSSAR

MATTE, HUSSE, LILLHUSSE & LINDA


 

 

5/2 1998 -- 14/2 2007

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 


 
 

VÅR MYCKET ÄLSKADE FRIDA HAR LÄMNAT OSS

När vi började fundera på en tik så blev det genast självklart att vi skulle ha en från Kennel River Race i Uppsala. Vi var ner till dem flera gånger under valparnas uppväxt och de var en livig och trevlig kull valpar som vi fick vara med och se växa upp.

Vi fick en 8-veckors söt, trevlig, livlig och apporteringsvillig liten tjej med oss hem en dag i april 1998.
DEN DAGEN GLÖMMER VI ALDRIG

Frida stormade in i våra liv och våra hjärtan med detsamma, hon hade bara varit hemma 2 dagar när hon talade om för våra 2 hanar att NU HAR JAG KOMMIT så nu har ni inget att säga till om längre.
Och sedan dess har hon styrt vårt hundbestånd med järnhand, eller rättare sagt så har hon knappt inte behövt styra något, alla hundarna har vetat att hon är ledaren, ingen ide att säga emot.

Vi har genom åren fått uppleva hur underbar en tik kan vara.
Hennes spontana apporteringslust har varit otrolig, oavsett hur trött hon varit så har hon blivit som en valp igen om man tagit fram en dummie eller en fågel.
Hon har älskat att jobba och att vara oss till lags, aldrig varit sur o grinig utan bara, helt enkelt, älskat livet.

Hon har haft 4 valpkullar och en bättre och mer omtänksam mamma får man leta länge efter, hon älskade att vara mamma och pyssla om sina valpar. Kom det någon och hälsade på så var hon genast framme och skulle ta med personerna för att visa upp sina valpar.
Hon har också nedärvt sin fantastiska, spontana apporteringslust, sin energi och sin vilja att ALLTID vara till lags vidare till sina valpar. Hon har också lämnat väldigt friska valpar efter sig.

Ja, en tik som Frida får man nog bara en gång i livet.

Vi älskar dig gumman och kommer alltid att sakna dig.

Matte, Husse och Lillhusse


 

 

30/4 1999 -- 12/3 2004

 

 
 

Vår älskade NINA har gått bort

Nina kom till oss som en sprallig, go´ och glad valp som charmade sin omgivning totalt.

Hon växte upp till en följsam, arbetsvillig och mycket trevlig tjej som var framför allt sin husse trogen.
Hon trivdes som bäst i skogen och i sandtaget där hon älskade att springa i grushögarna.
Vad man än tog sig för att göra med henne så var hon alltid lika ivrig att vara med på noterna.

Hon hade en valpkull hösten 2001 och nedärvde sin arbetsvillighet och iver till sina barn.

Tyvärr lämnade hon oss våren 2004 alldeles för tidigt efter en tids sjukdom.
Hon har lämnat ett STORT tomrum i våra hjärtan.

Vi saknar dig // Din Husse, Matte och Lillhusse